Sverige är ett land med enormt mycket kulturproduktion och folkligt kulturengagemang men våra politiker missförstår kulturen – med flit. Deras svala entusiasm beror på att konstnärliga framgångar inte går att räkna hem under deras mandatperioder, vilket gör att de hellre hyllar design än konst.
Budgetarna för musik är redan historiskt låga inom filmen och AI sägs vara spiken i kistan för all konst på beställning. Men det är bara marknadens feberfantasi – den fjärde vågens filmmusik bullrar vid horisonten.
Den lösningsorienterade kan kapitalisera på samtiden, men så kallade lösningar som enbart tillgodoser vår törst efter nyheter bygger falska narrativ. Men faktum kvarstår: optimisten fortsätter skörda segrar i en värld som likställer okritisk med lösningsorienterad.
Sveriges musikindustri lyckas ligga i framkant för hållbar kultur, men behöver perspektiv för att kunna utgöra motvikt i de system som inte är utformade för att tjäna konstens syften.
Är du kulturarbetare som oroar dig för pengar? Känner du dig underkänd av Svenskt Näringsliv? Oroa dig inte – arbeta som en charlatan och överlev 0,62%-Sverige. Här är de 3 viktigaste tipsen!
Ända sen nittiotalet har svenska medier, politiker och företagare kallar kreativitet som genererar pengar för under. Det måste ta slut innan kulturens värdering är nere på noll.
Snabbgranskning av Timbro och Oikos gemensamma rapport Tidö 2.0 – ett slags mellanmjölks-Project 2025.
Öppet brev till Spotifys grundare och vd.
När stora delar av kulturen blev "content" inleddes en kommodifiering som gick över förväntan. Men plattformsägarnas vinstjakt har förblindat dem från AI:s största bieffekt, och pop har ätit sig själv.
Från Timbro och Oikos till det nya nationella rådet för Sverigebilden och en "enande" kulturkanon: svenska nyliberaler och nationalister möts i sin strävan mot monokultur.
Varje kvasisyfte är ett erkännande som lägger skuden på dig.
